Kundvagn
0
0,00 €
Låt våra barn vara skuldfria under läroplikten! / Olkoot lapsemme velattomia oppivelvollisuuden aikana!
11.05.2026
I Finland kan barn som påbörjar 2:a stadiet bli skyldiga att ta lån av finska staten för att de skall kunna fullfölja läroplikten. Den skulden kan bli allt mellan 14 400€ och upp till över 20 000€!
Vi tycker inte finska barn ska behöva ta lån under 2.a stadiet! Det här är en namninsamling som skickas direkt till den finska staten för önskan om lagändring efter 50 000 underskrifter blivit insamlade.
Var med och understöd initiativet och hjälp oss skapa en ljusare framtid för våra barn.
Suomessa toisen asteen koulutuksen aloittavien lasten on ehkä otettava lainaa valtiolta voidakseen suorittaa oppivelvollisuutensa loppuun. Velka voi olla 14 400 eurosta yli 20 000 euroon!
Emme usko, että suomalaisten lasten pitäisi joutua ottamaan lainaa toisen asteen koulutuksen aikana!Tämä on suoraan Suomen valtiolle lähetetty vetoomus, jossa pyydetään lainmuutosta 50 000 allekirjoituksen keräämisen jälkeen.
Liity mukaan tukemaan aloitetta ja auta meitä luomaan valoisampi tulevaisuus lapsillemme.
Om du vill understöda initiativet till pappers i stället för via webbtjänsten, så ska du skriva ut PDF-blanketten nedan, fylla i dina uppgifter och skicka den till den postadress som anges. Postningen sker på egen bekostnad och eget ansvar för den som understöder initiativet.
Jos haluat tehdä kannatusilmoituksen paperilomakkeella verkkopalvelun sijaan, tulosta alla oleva PDF-lomake, täytä siihen tietosi ja lähetä se oheiseen postiosoitteeseen. Postittaminen tapahtuu kannattajan kustannuksella ja vastuulla.
Alholmsgatan 45h 48, 68 600 Jakobstad
Mer om vilka finska lagar som vi tar stöd ifrån gällande Läropliktslagen, Barnens rättigheter och Utkomststödslagen.
Motiveringar:
Våra barn ska känna tryggheten att fritt kunna välja utbildning i 2:a stadiet utan att behöva känna oro eller belastas med studielånsskulder så tidigt som 16års ålder!
Det finns lagar i Finland som ska trygga barnens möjligheter till utbildning samt tryggheten till att få mat, boende säkrat under studietiden.
Hänvisar till Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i den europeiska konventionen om utövandet av barns rättigheter 906/2010
1 §
De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i den i Strasbourg den 25 januari 1996 ingångna europeiska konventionen om utövandet av barns rättigheter gäller som lag sådana Finland har förbundit sig till dem.
Undertecknat: Helsingfors den 29 oktober 2010
Republikens President TARJA HALONEN
Justitieminister Tuija Brax.
EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA
(2000/C 364/01)
Artikel 14
Rätt till utbildning
1. Var och en har rätt till utbildning och till tillträde till yrkesutbildning och fortbildning.
2. Denna rätt innefattar möjligheten att kostnadsfritt följa den obligatoriska undervisningen.
3. Friheten att inrätta undervisningsanstalter med iakttagande av de demokratiska principerna och föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa, filosofiska och pedagogiska övertygelse skall respekteras enligt de nationella lagar som reglerar utövandet av dessa rättigheter.
Artikel 21
Icke-diskriminering
1. All diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning skall vara förbjuden.
2. Inom tillämpningsområdet för Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, och utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämmelse i de fördragen, skall all diskriminering på grund av nationalitet vara förbjuden.
Artikel 24
Barnets rättigheter
1. Barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd. De skall fritt kunna uttrycka sina åsikter. Dessa åsikter skall beaktas i frågor som rör barnen i förhållande till deras ålder och mognad.
2. Vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga myndigheter eller privata institutioner, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
18.12.2000 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 364/13 SV
3. Varje barn har rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.
Artikel 34
Social trygghet och socialbidrag
1. Unionen skall erkänna och respektera rätten till tillgång till social trygghet och sociala förmåner som garanterar skydd i sådana fall som moderskap, sjukdom, olyckor i arbetet, omsorgsbehov eller ålderdom samt vid arbetslöshet i enlighet med närmare bestämmelser i gemenskapsrätten samt nationell lagstiftning och praxis.
2. Var och en som är bosatt och förflyttar sig lagligt inom unionen har rätt till social trygghet och sociala förmåner i enlighet med gemenskapsrätten samt nationell lagstiftning och praxis.
3. I syfte att bekämpa social utslagning och fattigdom skall unionen erkänna och respektera rätten till socialbidrag och till bostadsbidrag som, i enlighet med närmare bestämmelser i gemenskapsrätten samt i nationell lagstiftning och praxis, är avsedda att trygga en värdig tillvaro för alla dem som saknar tillräckliga medel.
I FN:s konvention om barnets rättigheter finns totalt 54 artiklar. De handlar om saker som statens och kommunernas beslutsfattare samt alla vuxna ska sköta.
1. Varje människa under 18 år betraktas som barn.
2. Alla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras på någon grund.
3. De vuxna fattar många beslut som rör ett barns liv. De ska alltid ta reda på vad som är bäst för barnet.
4. Staten ska se till att förverkliga konventionen i barnens liv. Barnen har alla de rättigheter som fastställs i konventionen.
28. Ett barn har rätt att gå i skola. Grundskolan ska vara gratis. Disciplinen i skolan ska vara rättvis. Staten ska se till att alla barn går ut grundskolan. Staten ska erbjuda så många barn som möjligt tillfälle att fortsätta sina studier efter grundskolan.
Läropliktslag
1214/2020
2 § När läroplikten börjar och upphör
Barn som har sin vanliga vistelseort i Finland är läropliktiga. Ett barn anses vid tillämpningen av denna lag ha sin vanliga vistelseort i Finland om barnet har en hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun
(201/1994)
Läroplikten börjar vid ingången av det i lagen om grundläggande utbildning
(628/1998)
avsedda läsåret det år då barnet fyller 7 år.
Läroplikten upphör när den läropliktige fyller 18 år eller när den läropliktige före det med godkänt resultat har avlagt en sådan examen som avses i lagen om studentexamen
(502/2019)
eller lagen om yrkesutbildning
(531/2017)
eller en motsvarande utbildning på Åland eller utländsk utbildning.
4 kap. Utbildningens avgiftsfrihet
16 §Rätt till avgiftsfri utbildning
Utbildning som avses i 4 § är på det sätt som anges i 17 § avgiftsfri till utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. Rätten till avgiftsfri utbildning gäller dock inte om den studerande har avlagt gymnasiets lärokurs och studentexamen eller yrkesinriktad examen eller motsvarande utländska studier. Om den studerande samtidigt genomgår yrkesutbildning och gymnasiets lärokurs upphör rätten till avgiftsfri utbildning när den studerande har avlagt yrkesinriktad examen och studentexamen, dock senast vid utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år.
Lisää siitä, mihin suomen lakeihin, kuten Oppivelvollisuuslakiin, Lasten oikeuksiin ja Toimeentulotukilakiin, tukeudumme.
Perustelut:
Lasten tulee voida kokea turvallisuutta valitessaan vapaasti toisen asteen koulutuksen ilman huolta tai opintolainavelan aiheuttamaa rasitusta jo 16 vuoden iässä!
Suomessa on lakeja, joiden tarkoituksena on turvata lasten mahdollisuudet koulutukseen sekä varmistaa ruoka ja asuminen opintojen aikana.
Viitataan lakiin Euroopan neuvoston lasten oikeuksien käyttöä koskevan yleissopimuksen voimaansaattamisesta 906/2010
1 §
Strasbourgissa 25. tammikuuta 1996 tehdyn yleissopimuksen lainsäädännön alaan kuuluvat määräykset ovat Suomessa lakina voimassa sellaisina kuin Suomi on niihin sitoutunut.
Allekirjoitettu: Helsingissä 29. lokakuuta 2010
Tasavallan presidentti TARJA HALONEN
Oikeusministeri Tuija Brax
EUROOPAN UNIONIN PERUSOIKEUSKIRJA (2000/C 364/01)
14 artikla – Oikeus koulutukseen
1. Jokaisella on oikeus koulutukseen sekä ammatilliseen ja täydennyskoulutukseen.
2. Oikeus sisältää mahdollisuuden maksuttomaan oppivelvollisuuteen kuuluvaan opetukseen.
3. Vanhempien oikeutta varmistaa lastensa koulutus vakaumustensa mukaisesti tulee kunnioittaa kansallisen lainsäädännön mukaisesti.
21 artikla – Syrjinnän kielto
1. Kielletään kaikki syrjintä, joka perustuu mihin tahansa seikkaan, kuten sukupuoleen, rotuun, ihonväriin, etniseen tai sosiaaliseen alkuperään, geneettisiin ominaisuuksiin, kieleen, uskontoon tai vakaumukseen, poliittisiin tai muihin mielipiteisiin, kansalliseen vähemmistöön kuulumiseen, varallisuuteen, syntyperään, vammaisuuteen, ikään tai sukupuoliseen suuntautumiseen.
2. Myös kansalaisuuteen perustuva syrjintä on kielletty.
24 artikla – Lapsen oikeudet
1. Lapsilla on oikeus sellaiseen suojeluun ja huolenpitoon, joka on tarpeen heidän hyvinvoinnilleen. Heidän on voitava ilmaista mielipiteensä vapaasti. Näille mielipiteille on annettava asianmukainen painoarvo kaikissa lapsia koskevissa asioissa lapsen iän ja kehitysasteen mukaisesti.
2. Kaikissa lapsia koskevissa toimissa, olivatpa ne viranomaisten tai yksityisten laitosten toteuttamia, lapsen etu on asetettava etusijalle.
18.12.2000 Euroopan yhteisöjen virallinen lehti C 364/13 FI
3. Jokaisella lapsella on oikeus ylläpitää säännöllisesti henkilökohtaisia suhteita ja suoraa yhteyttä molempiin vanhempiinsa, paitsi jos se on lapsen edun vastaista.
34 artikla – Sosiaaliturva ja sosiaalinen tuki
1. Unioni tunnustaa ja kunnioittaa oikeutta sosiaaliturvaan ja sosiaalietuuksiin, jotka takaavat suojan esimerkiksi äitiyden, sairauden, työtapaturmien, hoidon tarpeen tai vanhuuden sekä työttömyyden varalta yhteisön oikeuden yksityiskohtaisten säännösten ja kansallisten lakien ja käytäntöjen mukaisesti.Jokaisella on oikeus sosiaaliturvaan.
2. Liitto tunnustaa sosialiturvaan ja sosialietuuksin oikeudet, jokta takaavat shuelan mm. äitiyden, sairauden, työtapaturmien, hoidon tösen tai vanhuuden sekä työttö varalta coetøinen oikeuden määräästen ja kansallisten lakien ja präsikäjen.
3. Sosiaalisen syrjäytymisen ja köyhyyden torjumiseksi unioni tunnustaa ja kunnioittaa oikeutta sosiaali- ja asumistukeen, jonka tarkoituksena on yhteisön oikeuden yksityiskohtaisten säännösten sekä kansallisten lakien ja käytäntöjen mukaisesti varmistaa ihmisarvoinen elämä kaikille niille, joilla ei ole riittäviä varoja.
YK:n lapsen oikeuksien yleissopimuksessa on yhteensä 54 artiklaa. Ne käsittelevät asioita, joihin kansallisten ja paikallisten päätöksentekijöiden sekä kaikkien aikuisten on puututtava.
YK:n lapsen oikeuksien sopimus
1. Jokainen alle 18-vuotias on lapsi
2. Kaikilla lapsilla on samat oikeudet
3. Lapsen etu on ensisijainen
4. Valtion tulee turvata nämä oikeudet
28. Lapsella on oikeus koulutukseen. Peruskoulun tulee olla maksuton, ja valtion tulee tarjota mahdollisuus jatkaa opintoja.
Oppivelvollisuuslaki 1214/2020
2 § Oppivelvollisuuden alkaminen ja päättyminen
Suomessa vakituisesti asuvat lapset ovat oppivelvollisia.
Oppivelvollisuus alkaa sinä vuonna, kun lapsi täyttää 7 vuotta, ja päättyy, kun hän täyttää 18 vuotta tai suorittaa tutkinnon ennen sitä.
Maksuton koulutus
16 § Oikeus maksuttomaan koulutukseen
Koulutus on maksutonta sen vuoden loppuun asti, jolloin opiskelija täyttää 20 vuotta.